Materialet får en god spridning genom e-distribution och strategiska samarbetspartners.
E-distribution har gett materialet en mycket god spridning. Strategiska samarbetspartners i respektive land har god representativitet vilket framgår av sammansättningen av respondentgrupp, arbetsgrupp och styrgrupp redovisade i tidigare avsnitt.
Spridningen kan mätas genom analys av webbplatstrafik och nedladdningar i förhållande till geografiska områden samt genom strategiska samarbetspartners i respektive land.
Detta är som tidigare kommenterats i webbavsnittet, uppmätt och redovisat såsom gott i detta pilotprojekt.
En nollmätning som pejlar målgruppernas attityder till nordisk barn- och ungdomslitteratur, alternativt annan relevant följeforskning, genomförs vid lanseringen och följs upp i slutet av projektperioden.
Detta bekräftas i studien genom sammanställningen och analysen av referensgruppens tre enkäter och redovisar även en utveckling under processen.
Goda möjligheter för uppföljning av trafik och nedladdningar byggs in i webblösningarna. Strategiska partners och prioriteringar för den elektroniska distributionen tänks in i distributionsplanen.
Även detta har som tidigare nämnts här ovan, implementerats och bekräftas i studien.
Nedan följer de gruppvisa observationerna i summering, med respektive grupp och deltagare i studien redovisad var för sig.
Referensgruppen noterar övervägande samstämmiga svar i den tredje enkäten, slutmätningen, kring sin inställning till att spridning av projektet bör inkludera föräldrar samt barn i högstadie- och gymnasieåldrarna, och hur detta skulle kunna gå till – till exempel kunde lärarstuderande på högskolor och universitet involveras i utvecklingsprocessen. Intresset för att kunna ta del av aktuell forskning kring läsfrämjande metoder och strategier kan observeras, särskilt om det handlar om lässtrategier, urval av böcker till läsning och alternativa metoder för kreativa uppföljningar i läsgrupperna.
Samtidigt visar berättelserna från läsgruppernas vardag som deltagarna tagit sig tid till att återge, att materialet har fungerat väl i att stödja de pedagogiska processerna och att variationen är stor när det kommer till att ta tillvara barns bokintresse och kreativitet i en pedagogisk situation.
Arbetsgruppen efterfrågades om både potentialen och utmaningarna, på kort och på lång sikt.
Ibland utmaningarna återfinns att hitta tid för att hela gruppen ska kunna arbeta tillsammans och att få balans emellan länderna med tillräckligt antal representanter från alla länder. Att komma ifrån personberoende nämns också, eftersom det visat sig svårt för flera att kombinera projektmedverkan med eget myndighetsarbete med hög belastning på jobbet, vilket inneburit att flera deltagare angett att de gör sitt arbete i projektet utanför jobbet och ofta på fritid, sena kvällar/helger.
Även att hålla några fysiska möten uppges som önskvärt för att bättre kunna diskutera stora breda perspektiv, metoder och potential inte minst internationella perspektiv. Någon anger att endast ett fåtal böcker är översatta på deltagarens språk vilket gör det svårare att möjliggöra tillgång till böckerna för användarna.
De finansiella resurserna för att marknadsföra projektet tas också upp – att nå ut till skolor och föräldrar och öka projektets spridning är både viktigt och tar tid och kräver ofta betald arbetstid.
Ibland de många intressanta reflektionerna kring projektets potential noteras att projektet i ännu högre grad borde "kroka arm" med andra läsfrämjande insatser och erbjuda workshops för målgrupper som bibliotekspersonal, pedagoger i både skola, fritidshem och förskola.
Kanske även i högre grad utnyttja internationella dagar för reklamkampanjer: Världspoesidagen, Världsbokdagen, Språk dagen, FN-dagen.
Styrgruppens barnlitteraturforskare vill se en ökad spridning. De nordiska böckerna måste resa i Norden eftersom kanaler för att sprida böckerna är avgörande när litteraturen ska nå ut. Detta kan innebära både böckerna och de pedagogiska resurserna – det är bilderboks-potentialen som ska tillvaratas.
Och utvecklandet av en digital plattform med länkar och information till all existerande verksamhet kring nordiska barnböcker: litterära priser, kritik, ställen där det undervisas, berättas om forskning, om barnboksinstitut, och förbund. En mötesplats som samlar forskare, förmedlare, utbildare, författare, kritiker, illustratörer med flera. Med digitala resurser som överbryggar avstånd och för nordiska bilderböcker och läsarna närmare varandra genom att de erbjuder språkliga smakprov, synergier och samarbeten.
Det är centralt att lärarutbildningarna i Norden är involverade. På så vis nås också föräldrar exempelvis genom föräldramöten om läsning
Avslutande kommentarer
Det här kapitlet återkopplar till de observationer om barns och vuxnas vardagliga läsande som låg till grund för projektets tillkomst och till de nordiska initiativ som tagits för att till läsande barn och vuxna tillgängliggöra den bokskatt som det nordiska samarbetet erbjuder. Slutligen riktas blicken framåt mot de utmaningar och möjligheter som tar vid där projektet slutar.
I det open call som gick ut i hela Norden om att lämna in förslag till frontfigur för projektet inkom inget bidrag från Grönland. I ett senare skede i processen kommenterar en respondent den valda frontfigurens bristande funktion på Grönland och konstaterar att den upplevts alltför skandinavisk. Exemplet visar framförallt att det praktiska nordiska samarbetet även inrymmer perspektiv där regional kultur och synsätt är ett faktum och att regionala kulturer är starka identiteter som det ibland innebär utmanande processer att få med.
Samtidigt noterar en respondent att det också finns utvecklingspotential för Den nordiska bokslukaren på Grönland och att projektets spridning därför kan öka.
Och precis som flera respondenter konstaterar tar det tid att nå ut. Man behöver bygga långsiktigt, fylla på material, kommunicera, få igång fler som använder och känner till materialet. Olika strukturer i olika länder kräver anpassning av materialet för att det ska kunna förmedlas, vilket också ovanstående exempel illustrerar.
Denna utmaning har självfallet noterats av projektledningen som samtidigt som man redan tidigare adresserat detta med gediget arbete även ser detta framgent som väsentligt att fortsätta att arbeta med.
I projektbeskrivningen framgår att projektet kom till i dialog med de nordiska husen och instituten runtom i Norden och i Baltikum, särskilt Nordens hus i Reykjavik, för att
främja läsande av nordisk barnlitteratur i alla de nordiska länderna
öppna upp och profilera nordisk barn- och ungdomslitteratur
särskilt profilera Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris.
Behovet av projektets tänkta leveranser dokumenterade Nordisk kulturkontakt genom en omfattande kvalitativ omvärldsbevakning, genomförd på Nordisk kulturkontakt som ett resultat av ett flerårigt nätverkande med nordiska bibliotekarier, läsambassadörer och andra läsfrämjare, pedagoger och kolleger på de nordiska husen och instituten.
Uppfattningen att projektet behövdes stärktes också av det utställningssamarbete som Nordisk kulturkontakt de tre senaste åren haft med Helsingfors universitets utbildning i småbarnspedagogik kring bilderboksutställningar. Nordisk kulturkontakt har tillsammans med lärare vid pedagogiska fakulteten handlett första årets studerande som planerat och dragit workshops och därefter skapat pedagogiskt material kring bilderboken och utställningen som en del av sina universitetsstudier.
Detta pedagogiska material har gjort utställningarna mer lättillgängliga för andra pedagoger att ta del av och arbeta vidare med då utställningen visats på andra orter.
I Finland och Sverige skapas en hel del pedagogiskt material av både läsfrämjare, läsambassadörer och förlag i syfte att bland annat fungera som diskussionsunderlag för pedagoger i samtal med barn kring bilderboken. Detta material är gratis och lättillgängligt på nätet, medan pedagogiskt material kring bilderboken i det övriga Norden antingen saknas helt eller återfinns bakom förlagens avgiftsbelagda webbportaler.
I studien kan också konstateras att förslagen om framtida breddning och fördjupning av projektet genom inkludering av lärarutbildningar, involvering av föräldrar samt barn och unga i högre åldrar, delas av en stor majoritet av övriga respondenter såsom pedagoger och bibliotekarier och barnboksexperter i de olika grupperna.
Det har i denna rapport studerats hur projektet Den nordiska bokslukaren medverkat till att nordiska bilderböcker för barn sprids och hur digitala resurser överbryggar avståndet mellan nordiska bilderböcker för barn och nordiska läsgrupper med barn. Hur kunskap hittas om nordisk barnlitteratur och hur läsandet för och med barn tillgängliggörs har vidare diskuterats.
När projektets framtida utmaningar har kommenterats har respondenterna också tangerat resursfrågor; att hålla några fysiska möten för arbetsgruppen, att få fler böcker översatta till deltagarnas språk, medel till att ytterligare marknadsföra projektet för att nå ut till skolor och föräldrar och öka projektets spridning vilket är både viktigt och tar tid och ofta kräver betald arbetstid, nämns i respondentsvaren.
Men också många möjliga konstruktiva lösningar lyfts av vilka flera har observerats och fått respondenters och forskares support – att utifrån nordiska nätverk bredda och fördjupa konceptet och bli en plattform för att synliggöra nuvarande och kommande resurser för vuxnas läsning av nordisk barnlitteratur för barn.
Den vision som forskaren Mia Österlund i denna rapport gett uttryck för genom sitt förslag till ett vidareutvecklande av bland annat webbplatsresurserna, rymmer även möjligheter att göra den nordiska modellen vidare spridd internationellt.
Som flera respondenter uttryckt i rapporten förutsätts då fler uppbackande resurser även framgent.
Slutligen kan konstateras att pilotprojektet mött ett behov, levererat kvalitet och engagerat många kunniga människor runt om i Norden med god spridning som resultat.
Som exempel har projektet samarbetat med 27 nordiska bokförlag. Utvecklingsprocesser har igångsatts runt om i Norden genom det pedagogiska stödmaterialet och de digitala resurserna och distributionen och dessa processer har potential att utvecklas till en plattform för ett kvalitativt hållbart nordiskt nätverk, konsoliderande pilotprojektets uppnådda resultat som en organisatorisk plattform för hela Norden.
Projektet Den nordiska bokslukaren har i hög grad medverkat till att sänka tröskeln för vuxna att läsa barnlitteratur med barn från andra nordiska länder. Genom att producera och sprida pedagogiskt stödmaterial till aktuella nordiska bilderböcker har projektet skapat en tidig kontaktyta till de nordiska ländernas bokskatt för barn, med hjälp av läsande vuxna.
Detta är ett väsentligt bidrag och det är med stor tillfredsställelse som jag varmt kan rekommendera projektet och resurserna till tillkommande användare runt om i hela Norden.