Som samhällsforskare är man en del av det man forskar om, dvs samhället. Även om man försöker distansera sig aldrig så mycket från den del av samhället som man studerar har man från början oundgängligen vissa förväntningar och föreställningar och kanske ibland rätt starka värderingar om det som man ska undersöka. Och de människor som man ska studera kan påverkas av att de blir föremål för forskning; de kan göra på ett annat sätt om de vet att de utfrågas och observeras (Ahrne, 2022).
Möjligen finns det en från människornas uppfattningar ”oberoende verklighet”. Men om man utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod kan denna verklighet bli tillgänglig genom mänsklig förståelse och tolkning.
Teorier, modeller och slutsatser som görs, betraktas helt enkelt som skapade av människor som befinner sig i ett specifikt historiskt, samhälleligt och kulturellt sammanhang. Den kvalitativa metoden bejakar vanligtvis också, att det är av avgörande betydelse att undersökaren är kunnig vad gäller det problemområde som skall studeras.
När vi i vardagslag talar om kvalitet, menar vi oftast att något är värdefullt eller bra. När vi talar om kvalitativa metoder, menar vi något annat. Vi menar då oftast att vi vill beskriva egenskaperna hos något - hur någonting är beskaffat. Att en metod är kvalitativ innebär övergripande att den handlar om hur man ska karaktärisera det som är föremål för forskningsansatsen. Det handlar om hur man ska kunna gestalta fenomenet som undersökts så bra och ”kvalitativt” som möjligt. Kvalitativ metod är om man så vill, systematiserad kunskap om hur man ska gå tillväga när man önskar gestalta eller beskriva något.
Kvalitativ forskning eftersträvar därför om möjligt, en helhetsbeskrivning av ett studerat fenomen.
Kvalitativ forskning innebär generellt sett också någon form av forskning vars slutsatser inte är resultat av statistiska/kvantitativa data. Syftet är oftast att få en ”bild”, en ”uppfattning”, att nå ”förståelse” för olika samhälleliga eller kulturella förhållanden och/eller processer. Utmärkande för denna metodinriktning är också uppfattningen om flexibilitet i forskningsprocessen (Larsson, 2011).
Kvalitativa metoder är inte aktuella när det gäller att beskriva storheter som mängd, omfattning eller utbredning.
Så till vida är kvalitativa metoder motsatsen till kvantitativa. En annan olikhet är att kvalitativa metoder också får anses som motsatsen till hypotestestande ansatser, om man med hypotestestande studier menar att man inriktar sig på verifiering istället för att skapa och utveckla goda hypoteser (slutsatser).
När man menar att kvalitativ metodik inte arbetar med på förhand givna kategorier, menas att man inte arbetar med kategorier och begrepp som definieras klart och tydligt i förväg, och som sedan används på ett närmast mekaniskt sätt (Glaser & Strauss, 1980).
Det centrala i den kvalitativa metoden skulle således vara att man söker finna de kategorier, beskrivningar eller modeller som bäst beskriver och sammanfattar något fenomen i omvärlden och hur det uppfattas/formuleras av berörda.
Studiens olika delar
Att utvärdera projekt kan över tid betraktas som en utvecklingsprocess, nya bedömningsmodeller tillkommer och ersätter tidigare lösningar. Det sker ett pågående arbete för att diskutera kvalitet, skruva på formuleringar, poängsättning, viktning, och så vidare.
Sådana processer gäller framförallt större organisationer som har tillgång till resurser för detta. Samtidigt talar detta sitt tydliga språk; utvärdering av projekt är inte en matematisk formel med exakta svar utan beror av flera olika parametrar som viktas mot varandra.
I det här fallet har istället respondenterna i grupperna fått ge sina individuella svar på ett antal frågor kring hur man upplevt projektet. Dessa svar är sammanställda för att kunna ge en bild av hur man i respektive grupp upplevt projektet. Sammanställningarna av respektive grupps svar har sedan legat till grund för redovisningen av studiens slutsatser och konklusioner.
Förståelse för uppdragets syfte och mål har insamlats genom bakgrundsintervjuer, semistrukturella intervjuer, samt strukturella intervjuer. Avstämningar kring informations- och tolkningsfrågor har vid flertalet tillfällen gjorts med Nordisk kulturkontakts projektledare, kommunikatör och styrgrupp.
Störst vikt har getts till att beskriva det samlade resultatet då detta besvarar rapportens båda huvudfrågor. Inledningsvis beskrivs fokus för studierna av de olika arbetsgruppernas processer, vilket härmed skall redogöras för.
Ett första fokusområde för denna undersökning handlar om att studera attityd- och kunskapsutvecklingen i den referensgrupp med pedagoger och bibliotekarier som arbetade med projektets pedagogiska stödmaterial till sina läsgrupper med barn.