Resultatredovisning
I det här kapitlet sammanfattas först översiktligt resultatet av de datainsamlingar som gjorts genom studiens olika delar. Därpå följer de enskilda delarna redovisade individuellt.
Attityd- och kunskapsmätning referensgruppen – enkät ett
Referensgruppen som accepterat Nordisk kulturkontakts inbjudan att delta i projektet bestod av en välutbildad relativt homogen nordisk grupp med 27 pedagoger och bibliotekarier med lång yrkeserfarenhet och tidigare goda erfarenheter av lässamtal med bilderböcker med barn.
Deltagarna hade, i jämförelse med läsning av böcker på det egna språket, en relativt begränsad erfarenhet av lässamtal med nordiska bilderböcker för barn och pedagogiskt stödmaterial anpassat för dessa.
De hade en positiv förväntan på vad det pedagogiska materialet till projektet Den nordiska bokslukaren skulle bidra med i form av inspiration, ökade kunskaper med möjlighet till fler lässamtal som kan göra att lässamtal med bilderböcker för barn på nordiska språk oftare kommer till stånd.
Figur 1. Utbildningsbakgrund i referensgruppen
Figur 2. Utbildningsbakgrund i referensgruppen
I testgruppen ingick 27 personer från Island, Finland, Sverige, Norge, Danmark, Färöarna och Åland, ingen deltagare från Grönland
I sista avsnittet, ”Avslutande kommentarer”, diskuteras detta vidare.
Knappt en tredjedel i åldersgruppen 46–50, 94 %, är kvinnor. 100% har utbildning från universitet eller högskola. Som yrkesbenämning uppger 87% pedagog och 13% bibliotekarie. Medan 5% uppgav att de arbetat i yrket 3–5 år, hade 54% arbetat 6–20 år i yrket och 41 % uppgav att de arbetat 21–40 år.
Figur 3. Könsfördelning i referensgruppen
Figur 4. Förväntan på vad det pedagogiska materialet ska bidra med
På frågan om förväntan på vad det pedagogiska materialet till projektet Den nordiska bokslukaren ska bidra med svarade deltagarna:
Inspirera – 84%, Öka lässamtalens kvalitet – 63%, Göra att lässamtal med bilderböcker för barn på nordiska språk oftare kommer till användning – 58%, Göra att lässamtalen genomförs oftare – 47%. Deltagarna svarade att man valt att medverka i undersökningen för att man (rangordnat) blivit inbjuden/tillfrågad (79%), är allmänt intresserad av området (63%), samt att man hoppas få mer kunskap genom sitt deltagande (47%).
89% var relativt eller mycket bekanta med att använda pedagogiskt material till böcker på sitt eget språk (modersmål) till stöd för bilderbokssamtal med barn, medan detta var helt nytt för 11%.
När det gäller erfarenhet av bilderbokssamtal med böcker på nordiska språk med barn, svarade 61% att de var relativt bekanta (50%) eller mycket bekanta (11%) med detta, medan det var helt nytt för 39% av gruppen. 61% svarade att det var nytt för dem att använda pedagogiskt material till stöd för bilderbokssamtal med barn med böcker på nordiska språk. 33% var relativt bekanta med detta och 6% var mycket bekanta med detta.
Attityd- och kunskapsmätning i referensgruppen – enkät två
Den första enkäten av tre i denna attityd- och kunskapsundersökning, visade alltså på en relativt begränsad erfarenhet av lässamtal med nordiska bilderböcker för barn och pedagogiskt stödmaterial anpassat för dessa.
En positiv förväntan uttrycktes avseende vad det pedagogiska materialet till projektet Den nordiska bokslukaren ska bidra med i form av inspiration och ökade kunskaper med möjlighet till fler lässamtal..
Den andra enkäten, besvarad av 22 av 27 respondenter, visar att sedan början av året då den första enkäten genomfördes fram till mitten av oktober då den andra genomfördes, hade 86% av respondenterna genomfört kontinuerliga lästillfällen (36%: 6–10, 32%: 11–20, 18% 1–5, 14% annat).
När det gäller antalet barn som deltog vid lästillfällena svarade 59% att 11–20 barn i uppskattat medeltal ingått per lästillfälle, 23%: 1–5 och 18% 6–10. 50% svarade att det pedagogiska materialet inspirerat lässamtalen, 32% att det ökat lässamtalens kvalitet, och 18% att det pedagogiska materialet bidragit till att lässamtalen oftare genomförts.
71% svarade att de instämmer helt och hållet i påståendet om att det pedagogiska materialet har underlättat användandet av nordiska bilderböcker för barn i lässamtal, 29% instämde delvis.
Detta är förhållandevis höga tal och man ska komma ihåg att referensgruppen inte motsvarar vanliga användare. Gruppen har till exempel fått bokpaket på 6–9 böcker att jobba med, medan vanliga användare själva behöver låna eller köpa böckerna, vilket naturligen höjer trösklarna för deltagande.
86% svarade att de är bekanta med fler nordiska böcker från fler nordiska länder jämfört med tidigare (innan projektet Den nordiska bokslukaren startade), medan 14% svarade att deras kunskap och kännedom om nordiska bilderböcker för barn är ungefär samma som tidigare.
Figur 5. Antal genomförda lästillfällen med barn redovisat i enkät 2
Fördelning i procent mellan de olika svarsalternativen.
Fördelning i procent mellan de olika svarsalternativen.
67% svarade att deras inställning till att arbeta med nordisk barnlitteratur (ha lässamtal med böckerna, rekommendera böckerna, tipsa andra om böcker och pedagogiskt material) förändrats sedan starten på ett positivt sätt, 24%: ja i viss mån, 9%: nej ingen skillnad från tidigare.
Frågan Hur upplever du att det pedagogiska materialet har tagits emot, använts och vidareutvecklats? besvaras på följande sätt:
”Jag tycker det pedagogiska material stöttar mig i att använda flera metoder och vinklar när jag läser med barn.”
”Det pedagogiska materialet är ett jättebra stöd för lässamtal. Jag har i år 1–2-åringar och har använt mig av lässamtal i många böcker med de äldre som kan prata, men knappt tagit av Bokslukarens böcker. Jag har själv läst flera av de nordiska böckerna men inte ansett mig ha tiden att endast sitta med några barn och prata, utan då tagit böcker som passar hela gruppen. Tack för ett fint material!”
”Materialet modtages meget positivt og relevant. Vi har kun været i skoleklasser (1., 2., 3., 4., 5., og 6. klasse.)”
Det framgår av svaren att den pedagogiska ambitionen är hög och i vissa fall har pedagogerna låtit översätta böcker själva till sitt eget språk och sedan läst upp dem för sina läsgrupper.
”Vi har själva låtit översätta "Abbi och jag och Abbi" och högläst den för första- och fjärde-klassare.”
”Det är ett fantastiskt material, som är upplagt för mycket arbete.”
The pedagogical material has made the reading more profound. The students often do a little assignment after the reading, usually drawing and I put it on the wall so the remember the story. Myself, I think Bókagleypirinn has given me instructions to understand the books more profoundly and while reading them I have always had a good time with my students at the school library. I would really want to have these books translated into Icelandic, but that is another matter.
– Citat från läspedagog på Island
Attityd- och kunskapsmätning i referensgruppen – enkät tre
I den tredje enkäten var antalet svar 19/27 varav 13 på svenska och sex på engelska. Här ombads respondenterna reflektera kring sina strategiska val av barnlitteratur i samband med sina läsgrupper, hur aktuella teorier tas i bruk för att skapa fördjupande samtal om bilderböckerna, om forskning intresserar och ligger bakom de pedagogiska valen, men också hur de läsande barnen tar emot böckerna, både det verbala och det visuella.
De svarade också på om metoden väcker läslust och sporrar analysförmåga, och hur kreativa metoder integreras och hur språkinlärning integreras. Respondenterna beskriver hur de praktiskt går till väga med sina läsgrupper och reflekterar kring detta.
På uppmaningen ”Ge en egen kort beskrivning av vad som sker under ett lästillfälle med en grupp med barn”, beskrev deltagarna i nästan varje fall detta på olika sätt och denna variation i svaren visar på att resurserna deltagarna hämtat på bokslukaren.org varit effektivt i att ge stöd utan att styra, därmed har deltagarna flexibelt funnit egna lösningar med hänsyn till barnens ålder, antal, intressen och motivation. De 19 exemplen finns att läsa i sin helhet i bilagan till publikationen.
Till påståendet ”Barnen i mina läsgrupper har tagit emot böckerna väl både verbalt och visuellt”, instämde 63% helt och hållet, 26% instämde delvis, 1% hade inte haft någon medverkande läsgrupp.
Till påståendet ”Metoden Den nordiska bokslukaren väcker läslust och sporrar analysförmåga hos barnen”, instämde 53% helt och hållet, 37% instämde delvis, 0% instämde inte alls och 10% hade inte haft någon medverkande läsgrupp.
Figur 6. Reaktioner på läsmetoden
Svarsfördelning på påståendet "Den nordiska bokslukaren-metoden väcker läslust och sporrar analysförmåga hos barnen"
Svarsfördelning på påståendet "Den nordiska bokslukaren-metoden väcker läslust och sporrar analysförmåga hos barnen"
Till påståendet ”Jag har under 2023 kunnat genomföra så här många lästillfällen – markera relevant alternativ:”, svarade 47% 1–5 lästillfällen, 32% 6–10, och 21% 11–20 lästillfällen.
Figur 7. Antal genomförda lästillfällen
”Antalet barn som deltog vid lästillfällena var i medeltal per lästillfälle – markera relevant alternativ:”. 21% 1–5, 11% 6–10, 68% 11–20.
Figur 8. Antalet barn som i medeltal deltog per lästillfälle
”Det pedagogiska materialet har underlättat användandet av nordiska bilderböcker för barn i lässamtal” – här instämmer 58% helt, 26% delvis, 5% instämmer inte alls och 11% vet ej.
Figur 9. Upplevd nytta av materialet i lässamtal
Svarsfördelning i procent på påståendet"Det pedagogiska materialet har underlättat användandet av nordiska bilderböcker för barn i lässamtal”.
Svarsfördelning i procent på påståendet"Det pedagogiska materialet har underlättat användandet av nordiska bilderböcker för barn i lässamtal”.
”Jag är bekant med ett större antal nordiska bilderböcker för barn från fler nordiska länder jämfört med tidigare innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
64% instämmer helt, 26% instämmer delvis, 5% instämmer inte alls och 5% vet ej.
Figur 10. Upplevd ökad bekantskap med nordiska bilderböcker
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Jag är bekant med fler bilderböcker för barn från fler nordiska länder jämfört med innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Jag är bekant med fler bilderböcker för barn från fler nordiska länder jämfört med innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
”Min kunskap och kännedom om nordiska bilderböcker för barn har ökat jämfört med tidigare innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
85% instämmer helt, 5% instämmer delvis, 5% instämmer inte alls, och 5% vet ej.
Figur 11. Upplevd kunskap och kännedom om nordiska bilderböcker
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Min kunskap och kännedom om nordiska bilderböcker för barn har ökat jämfört med tidigare innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Min kunskap och kännedom om nordiska bilderböcker för barn har ökat jämfört med tidigare innan projektet Den nordiska bokslukaren startade”.
”Jag som läspedagog upplever att forskning inom barnlitteratur fungerar som en resurs bakom mina pedagogiska val, liksom för förståelsen om hur de läsande barnen tar emot böckerna”.
53% instämmer helt, 32% instämmer delvis, 10% instämmer inte alls, och 5% vet ej.
Figur 12. Upplevelse av att forskning om barnlitteratur är en resurs bakom pedagogiska val
Svarsfördelning i procent på påståendet "Jag som läspedagog upplever att forskning inom barnlitteratur fungerar som en resurs bakom mina pedagogiska val, liksom för förståelsen om hur de läsande barnen tar emot böckerna”.
Svarsfördelning i procent på påståendet "Jag som läspedagog upplever att forskning inom barnlitteratur fungerar som en resurs bakom mina pedagogiska val, liksom för förståelsen om hur de läsande barnen tar emot böckerna”.
Respondenterna kommenterar följande påståendens betydelse för deras pedagogiska val: användning av lässtrategier, intresse för forskningsresultat och integrering av kreativa metoder. Antal respondentsvar på respektive påstående inom parentes:
"Jag lär mig gärna mer om forskning kring aktuella barnlitteratur frågor. (10)
"Jag är bekant med hur litteraturstrategier kan ligga till grund för mitt arbete med läsgrupper och använder mig av detta." (14)
"Jag känner till hur kreativa metoder och språkinlärning kan integreras i arbetet med läsgrupper för barn och drar nytta av detta. (13)
"Jag är bekant med teorier om hur man skapar fördjupande samtal kring bilderböckerna och tar tillvara det”. (12)
”Jag följer fortlöpande forskningen kring aktuella barnlitteratur frågor." (5)
"Jag har inga särskilda litteraturstrategier som ligger till grund för mitt arbete med läsgrupper." (3)
”Annat”. "Jag har alltid älskat att läsa och är väldigt med i sagan teatraliskt. Även gjort bords/ vägg sagor av böcker. Men att inte läsa på eget modersmål var nytt och även böcker som inte visuellt skulle ha lockat mig". (1)
”Vet ej”. (1)
Respondenterna förhåller sig också till följande påståenden som svar på frågan "Hur ser du på möjligheten till bredare spridning av metoden - vem eller vilka skulle organisatoriskt kunna förväntas ta vara på kunskaper och erfarenheter och praktiskt arbeta i projektets anda i ett längre perspektiv? Respondenterna kunde markera flera val om så önskades, och under ”Annat” ange eget förslag. Antal respondensvar inom parentes:
"Den nordiska bokslukaren passar för lärarutbildningar i Norden där studenter kunde vidareutveckla materialet." (18)
"Modellen kunde översättas och spridas internationellt med sikte på att öka synligheten för nordisk barnlitteratur globalt." (16)
"De nordiska bilderböckerna passar även utmärkt för äldre barn och materialet kunde anpassas för högstadiet och gymnasiet, med stöd av nordisk barnlitteraturforskning." (15)
”Vet ej” (1).
På uppmaningen ”Ge en egen kort beskrivning av vad som sker under ett lästillfälle med en grupp med barn”, beskrev deltagarna i nästan varje fall detta på olika sätt och denna variation i svaren pekar på att resurserna deltagarna hämtat på bokslukaren.org gett stöd utan att styra själva läsgruppsprocessen, och därmed har deltagarna flexibelt funnit egna lösningar med hänsyn till barnens ålder, antal, intressen och motivation.
Respondenternas fritt formulerade erfarenheter
För att ge en bred, varierad inblick i läsgruppsverksamheterna, återges här alla respondenters kortfattade berättelser. Dessa berättelser återges numrerade efter respektive respondent, här kallade för ”Läsgruppsledare”:
Läsgruppsledare 1:
”Barnen är cirka 15 per grupp. Grupperna består av antingen 6-åringar, 7-åringar eller 8-åringar. Jag väljer böcker som är lagom långa, ca 15 minuters läsning, som har bilder som kan fungera som stöd till texten. Jag försöker också välja olika typer av berättelser, så att barnen ska få möta många världar. Ibland läser vi dock en serie böcker och då lär sig barnen strukturen för just den bokserien. Hur långt samtalet är varierar stort, beroende på hur engagerade barnen blir. Det beror i sin tur på många olika saker som påverkar dem i omvärlden. Jag väljer ut en eller två samtalsfrågor att starta med, men sedan är det barnens intresse som styr samtalet. Jag försöker uppmana fritidspedagogerna som jobbar med barnen att skapa kreativt utifrån boken. Ibland blir det av, ofta inte.”
Läsgruppsledare 2:
”Vi har haft projekt med böckerna (”Monster i knipa”) jämfört samma bok på olika nordiska språk, träffat nordiska författare och illustratörer. Ritat vårt eget monster.”
Läsgruppsledare 3:
”Vi bruger mest tid på historien selv, med lidt samtale om bagefter. Det kommer meget an på bogen og hvilke børn der er med. Vi plejer at have mellem 10-20 børn til hver historielæsning + forældre. Det kan godt larme lidt, da aldersgruppen er alt fra 0–7 ár...
Läsgruppsledare 4:
”Jag arbetade med fem- och sexåringar skilda i grupper på ca tio barn. Vi läste först boken, diskuterade sedan och gjorde uppgifter som till exempel att rita. Jag använde därtill en kasse med bananer på för boken (= bokslukarstund). Jag hade olika rekvisita ibland som till exempel en sak som hade med boken att göra; en plastbanan (väcka nyfikenhet för fortsatt diskussion). Vi arbetade med Norden-tema så jag valde böcker enligt det land vi höll på med.
Läsgruppsledare 5:
”Arbetar i anpassad grundskola och det är ibland svårt att hitta fokus på att läsa all text däremot har vi tittat och samtalat mycket om bilderna. Jag upplever att alla böcker är fantastiskt vackert illustrerade.”
Läsgruppsledare 6:
”Vi brukar titta på bilderna och samtala om vad vi tror att boken kommer att handla om. Jag läser för grupper av barn inom fritidsverksamhet och det är väldigt olika hur mycket de "orkar" samtala kring läsningen. Ibland tar jag hjälp av ett föremål kopplat till boken för att vecka nyfikenhet. Andra tillfällen kan gruppen vara lite orolig och då kan det vara bra att komma igång med berättelsen så fort som möjligt för att fånga dem där och få ett lugn i gruppen.
När väl berättelsen börjat brukar de ha mycket att berätta och samtalar gärna och tittar noga på bilderna. Beroende på berättelsens art diskuterar vi medan vi läser eller ibland efter läsningen. Ibland vill man hålla ihop en helberättelse och uppnå en stämning innan samtal. Så det kan se lite olika ut beroende på detta. Elevernas reaktioner styr mycket. Barnen brukar vara 6–10 år, ca 15 per grupp. De kommer med sin fritidsavdelning och jag försöker uppmana dem att arbeta vidare på avdelningen, men tyvärr sker det ganska sällan.”
Läsgruppsledare 7:
”Jag har jobbat med åk 3. Vi har börjat med att fundera kring boken först utifrån pärmbilden och namnet. Pratat om vad boken kan handla om. Sedan har vi läst den och diskuterat. Jag har använt diskussionsförslag direkt ur det pedagogiska stödmaterialet men också vidareutvecklat frågorna själv.
Vi skrev också korta friskrivningar som var inspirerade av boken vi läst. Bokens ämne passade bra att kombinera med hälsokunskap så det gjorde vi faktiskt också! Eleverna gjorde bildkonstarbeten med tillhörande dikter med bokens tema som presenterades på skolans vårfest för vårdnadshavarna.”
Läsgruppsledare 8:
”Vi börjar med att titta på framsidan och funderar vad kan boken handla om ... läser och tittar på bilderna. Bilderna har fascinerat mina elever på den anpassade grundskolan i åk 1–3 mycket. Jag har läst handledningen och tycker den är superbra. Vi har använt oss av böckerna i våra temaarbeten och tagit inspiration på våra bildtimmar.”
Läsgruppsledare 9:
”Vi läste i små grupper 7–10 barn. Hade efteråt workshop med givet material eller sådant som boken ledde till. Till exempel ritade vi karta efter en bok. Mycket tid för det hela. Allt som allt 45–60 min per grupp!”
Läsgruppsledare 10:
”Vi havde en højtlæsning af "Hvis du møder en bjørn". Jeg læste den danske oversættelse og min kollega vist illustrationerne fra den svenske/finske udgave. Børnene blev selv opmærksomme på at ordene så anderledes ud og vi brugte nogle af lydfilerne fra bokslukaren.org til at lade børnene høre svensk sprog.”
Läsgruppsledare 11:
”Vi har jobbat med bokslukare i förskolan (5-7 år) i några år. Barnen har gillat det. I förväg har pedagogen valt ut några böcker som sedan kan väljas av barnen. Det som vi sedan jobbar kring med barnen har en pedagog valt enligt barnens förmåga att klara av.”
Två respondenter har avstått från att besvara denna fråga och svar ifrån Läsgruppsledare 12 och 13 redovisas därmed inte här.
Läsgruppsledare 14:
”Jag är lärare och jag läser en del nordiska bilderböcker i min klass. Först översatte jag dem till isländska. Vi hade engagerade samtal om bilderna och jag märkte att vi tittade mycket mer på detaljer än vad som vi tidigare hade gjort.
Läsgruppsledare 15:
”Jag har valt att läsa isländska böcker och min kollega översatte fyra böcker åt mig. Läste böckerna för en hel klass samtidigt vanligtvis för åldrarna 6–9 år.
Jag skannade böckerna och visa dem på en stor skärm. Känslan är att ju fler böcker som lästes för dem desto mer tittade de på bilderna och försökte hitta nya saker eller sådant som hörde ihop med berättelsen. Detta öppnade upp för något nytt.
Ibland bad jag dem att titta efter något alldeles särskilt. Vi letar alltid efter nyckelordet eller ett skandinaviskt ord och ibland tittar vi efter flaggorna. Efter det att vi har läst ritade barnen en liten teckning. Det här projektet fick mig att upptäcka att bilderböcker kan initiera konversation. Det fanns därför också alltid ett samtal I slutet av läsgruppstillfället, inte väldigt långt, det berodde oftast på omständigheterna, men åtminstone tio minuter.
Det hände ofta att barnen vid lästillfället tillförde någon nytt till berättelsen. Själv upptäckte jag en isländsk bok, Egill spámaður, som jag inte tidigare känt till och den läser vi nu i alla klasser från 6–9 års ålder”.
Läsgruppsledare 16:
”Jag har använt böckerna i min specialundervisning. Då har jag haft 1–3 elever i taget och haft boksamtal med. De har varit mycket intresserade och tittat noga på bilderna. De har ställt frågor om innehållet. De har förutspått vad som kommer hända på nästa sida. Vi har rett ut svåra ord och begrepp. Vi har läst och samtalat i ca 20–25 minuter. Ålder 6–8 år”.
Läsgruppsledare 17:
”Jag valde ut böcker som jag högläste för klassen, 13 elever i fjärde klass.
Vi studerade bilderna efter hand och samtalade kring innehållet. Använde idéerna i undervisningsupplägget som medföljde de olika böckerna.
Många barn var väldigt ivriga, följde med i allt och kom med idéer till vad som kanske skulle kunna hända i den fortsatta handlingen.
Det var en mycket god erfarenhet att få med olika grannlandsspråk, höra och uppleva att det både finns likheter och stora olikheter. Någon bok avtecknade de ifrån, vi använde mest det muntliga samtalet i vårt arbete”.
Läsgruppsledare 18:
“Barnen var väldigt aktiva när vi använde böckerna i klassrummet”.
Läsgruppsledare 19:
”1. Gissa vad boken skulle kunna handla om före läsningen, baserat på bokens titel eller från bilderna. 2. Läsning med pauser för att kunna ställa öppna frågor som; vad tror ni kommer att hända härnäst? Hur tror du att karaktären känner sig just nu? 3. Estetiska introduktioner används också för att väcka intresse; musik, teckningar, foton och andra bilder, t ex. 4. Och vi skapade själva någonting som teckningar, filmklipp, eller texter”.
Högläsning och workshop med projektmedarbetare Marie Busck-Nielsen på Helsingfors bokmässa. De nordiska bilderböcker för barn som ingår i projektet har utvalts för sin höga kvalitet och förmåga att engagera barnen.
Foto: Panu Jakobsen
Foto: Panu Jakobsen
Två verktyg i den externa kommunikationen – webbplatsen och projektets frontfigur
På projektets webbplats bokslukaren.org kan besökaren ladda ner pedagogiska material på alla nordiska språk. Foto: Nordisk kulturkontakt
Webbanalys består av metoder som används för att samla in kvantitativa data, webbstatistik, om hur webbplatser används, och göra analyser av dessa data. Varje besökare till en webbplats lämnar spår efter sig när det gäller vilket innehåll som lockar dem till läsning och detta kan avläsas och beskrivas.
Trots att många siffror som en webbanalys genererar kan vara mycket exakta, finns det flera grundläggande osäkerheter. En är att även om man ser att en besökare varit inne på en sida i åtta minuter, så krävs det ytterligare mätningar under den besökstiden, så kallade användarhändelser, för att mer precist beräkna användningen. Man kan inte heller veta särskilt mycket om vad besökaren tyckte om besöket - om besökaren var nöjd eller missnöjd, men man kan ta reda på det genom att infoga besöksundersökningar.
För att ge hela bilden bör analyser av besöksdata helst kompletteras med användarundersökningar och observationer, enkäter eller andra mer kvalitativt inriktade metoder.
En sådan studie, med både kvantitativa och kvalitativa webbdata, ligger emellertid utanför denna studies fokus. Istället kommer här läsaren att presenteras data såsom de redovisats genom Google Analytics, senare Google Analytics 4, och dessa kommenteras sedan i relation till de angivna målen för projektets webbaktiviteter, för att åtminstone ge en fingervisning åt vilket håll pilotprojektets webbdata pekar.
Webbsidan bokslukaren.org lanserades i september 2021. Besökstoppar noterades bland annat vid boklanseringar, i samband med nyheter i media och efter externa aktiviteter. Google Analytics 4 visar på 2421 nedladdningar 2023, att jämföra med 4045 för hela programperioden, och närmare 30 procent fler nedladdningar under oktober-november än vid motsvarande tidpunkt året innan.
Grafiken här nedan visar antalet webbesökare per land, under hela projektperioden
Den samlade bilden över nedladdningar med fördelning land för land finns inte att tillgå för hela programperioden på grund av övergången till Google Analytics 4.
Fig 13. Webbesök på bokslukaren.org. Antalet webbesökare per land, under hela projektperioden från lanseringstidpunkten september 2021–december 2023.
I projektets årsrapport 2023 framgår att nedladdningarna på webbsidan tog fart under året. Totalt gjordes 2 421 individuella nedladdningar av pedagogiska material under 2023, att jämföra med 4 045 för hela programperioden. Med tanke på att ett nedladdat material kan användas flera gånger och en pedagog eller bibliotekarie ofta når många barn på en gång har materialet gagnat betydligt fler.
Uppdateringen till mätverktyget Google Analytics 4 föranledde ett mätglapp i nedladdningsstatistiken på fem veckor den 1 juli–6 augusti. Nedladdningarna för denna period ingår därmed inte i årsstatistiken. Besöksstatistiken för webbsidan finns dock tillgänglig för hela året. Denna visar på 4 600 unika webbesök under året, att jämföra med 8 300 under hela projektets levnadstid, siffror som också stöder antagandet på att kunskapen om projektet är på uppgång. Sverige, Finland och Norge ligger i användartoppen, följda av Island, Danmark, Färöarna och Grönland.
Två större kampanjer i sociala medier genomfördes under året, den ena vid lanseringen i slutet av januari och den andra i samband med septemberlanseringen. Kampanjerna gjordes på alla nordiska språk, även grönländska och färöiska, i samarbete med Nordens hus på Färöarna och Grönland.
Februarikampanjen sammanföll med närvaron vid Educa-mässan
Educa i Helsingfors Mässcentrum 26-27 januari 2024, en mässa inom undervisning och pedagogik.
Fig. 14. ”Goal completion”.
Infografiken visar antal nedladdningar och procentuell fördelning av tillgängligt arbetsmaterial till angivna böcker och språkversioner, över perioden september-december 2022.
Infografiken visar antal nedladdningar och procentuell fördelning av tillgängligt arbetsmaterial till angivna böcker och språkversioner, över perioden september-december 2022.
Fig 15. ”Audience overview”.
Infografiken visar antalet besök på webbplatsen med jämförande data för augusti-december 2022 respektive 2023.
Infografiken visar antalet besök på webbplatsen med jämförande data för augusti-december 2022 respektive 2023.
Frontfigur ”Bokbananen”
Projektets frontfigur ”Bokbananen” finns i flera olika utformanden, här seglande en bokbåt.
Målsättningen var att hitta en fantasieggande frontfigur för projektet som skulle kunna användas mångsidigt i projektkommunikationen. Den logotyp som använts i kommunikationen är Nordisk kulturkontakts logotyp, för att understryka Nordisk kulturkontakts projektledarskap.
Nordisk kulturkontakt bjöd genom ett ”open call” bland annat nyetablerade illustratörer och studerande att skapa en bokslukarfigur. 81 bidrag inlämnades från alla de nordiska länderna, inklusive Åland och Färöarna och finalbidragen sållades fram i en jury av sakkunniga och två grupper med barn.
Det vinnande bidraget, ”Bokbananen” av illustratören Cato Thau Jensen från Danmark, var barnens favorit. Av de sakkunniga i juryn upplevdes bokbananen som en både uppfriskande och humoristisk karaktär. Figuren bedömdes fungera fint som en flexibel och ”böjbar” guide i biblioteksmiljö, och konstaterades inbjuda till okonventionellt nytänkande och kreativitet. När barnen tillfrågades, tyckte de att en lämplig figur är en som lockar till läsning, är glad och dessutom sportig.
Draghjälp av nordiska hus och institut
De fyra nordiska husen och instituten på de nordiska kulturinstitutionerna i Reykjavik (NOREY), Torshavn (NLH), Nuuk (NAPA) och Mariehamn (NIPÅ) är regionalt placerade institutioner i det nordiska samarbetet. När dessa tillfrågats om huruvida de har genomfört aktiviteter som bidragit till att ge kännedom om projektet Den nordiska bokslukaren, instämde de helt till detta påstående.
På Grönland har Grönlands nationalbibliotek stått för arrangemangen.
Husen och instituten inklusive Grönlands nationalbibliotek instämmer i huvudsak även till att deras verksamheter har genomfört aktiviteter som bidragit till att ge kännedom om Nordiska Rådets barn-och ungdomslitteraturpris.
När det gäller hur frontfiguren för Den nordiska bokslukaren emottagits, blev svaren att denna tydligt igenkänts och kopplats till projektet.
För Grönlands del konstaterar man att utseendet och utformningen ”varit mycket skandinavisk och därför inte kunnat ge resonans för målgruppen på Grönland”.
Process, resultat och utveckling – arbetsgruppen
Den nordiska arbetsgruppen som skapade de pedagogiska materialen omfattade pedagoger, barnbibliotekarier, författare, illustratörer, läsambassadörer och andra läsfrämjare ifrån hela Norden.
Respondenterna ombads att reflektera kring resultatet och utmaningarna på vägen, samt kring vad som borde prioriteras i den fortsatta utvecklingen. Frågorna till respondenterna inriktades även på deras upplevelse av arbetsprocessen och hur denna fungerat för både grupp och den enskilde.
De reflektioner som görs av respondenter i arbetsgruppen uttrycker en relativt likvärdig syn på potential och utmaningar och här återges några av dessa. Samtidigt återfinns särintressen eller ambitioner utöver projektet och ett urval har medtagits som citat.
När det gäller vilken utvecklingspotential för Den nordiska bokslukaren, på kort och lång sikt, som förväntas kan följande observeras.
Respondenterna i arbetsgruppen värderar att materialet kommer att fortsätta vara relevant då många av bilderböckerna innehåller universella ämnen.
Som materialbank är innehållet lämpat både för offentliga bibliotek, skolbibliotek och undervisning i skolan. Eftersom det tar tid att nå ut till många användare behöver man bygga projektet långsiktigt, fylla på material, kommunicera, få fler att använda resurserna och känna till materialet.
De nordiska länderna har olika strukturer och det gäller att förmedla materialet med hänsyn till detta för att kunna nå ut till fler pedagoger i förskola och skola, till folk och skolbibliotek i Norden.
Ambitionen i projektet är både att bli en resurs/plattform för att lära sig mer om nordiska bilderböcker, men även att lära om nordiska språk, länder, kulturer. Detta, att lära av varandra och utöva kollegialt lärande över nationsgränser har märkts även för arbetsgruppen.
På kort sikt skapas en bas med pedagogiskt material for läsning av nordisk barnlitteratur. På längre sikt skapar arbetet större värden till Nordiska Rådets prisnominering och prisutdelning, och uppmärksamheten runt barnlitteraturen i Nordiska Rådets litteraturpris, och man stärker en gemensam ämnesfacklig miljö, språk och kultur inom nordisk barnlitteratur och bilderbokskompetens.
Respondenterna som svarat under fritextfältet ”Annat” kommenterar den regionala utvecklingen och ger önskemål om fler översatta böcker:
"Den nordiska bokslukaren kan bli större också på Grönland, den kan bli synligare med flera medlemmar från Grönland".
”Utvecklingspotentialen på lång sikt vore om alla böckerna i projektet skulle bli översatta till de skandinaviska språken – det skulle göra det lättare att väcka intresse för böckerna och projektet.”
“Short term: creating more material and translating it. Long term: this model could be used to introduce Nordic literature in a wider range of countries
Isländsk deltagare i arbetsgruppen.
Fig 16. Spridningsmöjligheter
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Hur ser du på möjligheten till bredare spridning av metoden – vem eller vilka skulle organisatoriskt kunna förväntas ta vara på kunskaper och erfarenheter och praktiskt arbeta i projektets anda i ett längre perspektiv?”
Svarsfördelning i procent på påståendet ”Hur ser du på möjligheten till bredare spridning av metoden – vem eller vilka skulle organisatoriskt kunna förväntas ta vara på kunskaper och erfarenheter och praktiskt arbeta i projektets anda i ett längre perspektiv?”
Under ”Annat” kunde respondenterna göra egna tillägg och välja flera av alternativen och här uppgavs t ex:
”Jag skulle gärna kryssa i alla de ovan alternativen”.
”Jag tänker att ett seminarium likt "Nordisk bilderbok - vild och vacker" kopplat till materialbanken skulle vara intressant för många”
Ett webbinarium om bilderböcker arrangerades av Nordisk kulturkontakt 27.5.2021
”Alla tre är viktiga. Bygga på olika steg eftersom”.
”Det skulle vara bra om bilderböcker som tidigt nominerades och som ej finns för försäljning kunde få nytt liv och friköpas digitalt. Då skulle böckerna och materialet leva vidare längre”.
De ytterligare förmedlingsinsatser (spridning) som projektet skulle dra nytta av handlar för flera respondenter om att nyttja synergieffekter. Detta illustreras av de följande citaten:
”Jag tror att vi skulle kunna "kroka arm" med andra läsfrämjande insatser. Likaså erbjuda workshops för målgrupper som bibliotekspersonal, pedagoger i både skola, fritidshem och förskola. Kanske även utnyttja internationella dagar för reklamkampanjer som: Världspoesidagen, Världsbokdagen, Språk-dagen, FN-dagen”.
”Synas mer i pedagogers och bibliotekariers olika kanaler. Bra med inläsningar på olika språk. satsning på tillgången av litteratur på olika språk och översättningar”.
”Spridas genom förskolor och skolor i Norden, samt folk- och skolbibliotek. Olika nordiska nätverk, Norden-kampanjer osv. Svårt att nå ut på mässor typ bokmässan bättre med riktade insatser mot målgrupp”.
Men även förslag om att samarbeta med skolbiblioteksnätverk och mer samarbete med förlagen kan observeras ibland respondenternas kommentarer. Här föreslås till exempel att förlagen kunde lansera sina böcker och då inkludera information om att det dessutom finns pedagogiska uppgifter till böckerna. Översätta fler böcker, hålla presentationer med workshops som visar lärare och barn hur materialet kan användas och erbjuda lärande på plats. Också göra föredrag, använda presskontakter och sociala medier i ökad utsträckning föreslås.
Respondenterna i arbetsgruppen lämnade alltså som exemplen här ovan visar, förslag till breddning och förstärkning av projektet, och tar även upp resursfrågor vilka redovisas senare i studien.
Fig 17. Mottagande av projektet
Svarsfördelning i procent på påståendet "Jag upplever att Den nordiska bokslukaren tagits emot väl i de miljöer där jag sett den användas". Under ”Annat” angavs att respondenten inte deltagit.
Svarsfördelning i procent på påståendet "Jag upplever att Den nordiska bokslukaren tagits emot väl i de miljöer där jag sett den användas". Under ”Annat” angavs att respondenten inte deltagit.
Fig 18. Förändring i förhållningssätt
Svarsfördelning i procent på påståendet "Mitt eget förhållningssätt till att arbeta med bilderböcker på andra nordiska språk har förändrats under projektet".
Svarsfördelning i procent på påståendet "Mitt eget förhållningssätt till att arbeta med bilderböcker på andra nordiska språk har förändrats under projektet".
Hur arbetet i arbetsgruppen har påverkat deltagarna varierar naturligen, här sammanfattas några tankar (svaren återges i sin helhet i bilaga 1).
”Jag tycker att materialet möjliggör för mig att hitta titlar på andra nordiska språk. Få en djupare förståelse för dem och med hjälp av materialet kan jag använda böckerna i olika sammanhang”.
”Det är tack vare ett solitt fundament i de tidigare boknomineringarna och det grundliga arbetet i arbetsgrupperna
Respondenten refererar till ”arbetsgrupper” eftersom alla deltagarna i den större arbetsgruppen inte jobbat med samtliga material.
"Jag menar att det blir tydligare hur omfattande vår nordiska gemenskap är, att det är viktigt att se på den litterära produktionen av bilderböcker med nordiskt upphov som en gränslös gemenskap. Vi har många gemensamma värden och många bilderbokskapare som gör viktiga böcker med värden vi har med oss som handlar om demokrati, mångfald, yttrandefrihet och omsorg om natur och miljö".
Fig 19. Betydelse för utvecklande av yrkesroll
Svarsfördelning i procent på påståendet "Projektet och arbetsgruppens samarbete har bidragit till att utveckla min yrkesroll". Under ”Annat” angavs ”ingen förändring”.
Svarsfördelning i procent på påståendet "Projektet och arbetsgruppens samarbete har bidragit till att utveckla min yrkesroll". Under ”Annat” angavs ”ingen förändring”.
Fig 20. Digitala fördelar i processen
Svarsfördelning i procent på påståendet "Arbetsgruppens digitala arbetssätt har huvudsakligen haft fördelar".
Svarsfördelning i procent på påståendet "Arbetsgruppens digitala arbetssätt har huvudsakligen haft fördelar".
58% svarade ”Instämmer helt”, 25% ”Instämmer delvis”, och 0% ”Instämmer inte alls”. 17% svarade ”Annat” och här angav några respondenter att någon eller några fysiska träffar hade behövts för att komplettera det digitala och för att möjliggöra samtal och diskussioner kring resurser, tid, och t ex internationalisering av metoden.
Vad ser du för utvecklingspotential för Den nordiska bokslukaren, på kort och lång sikt?
Respondenterna i arbetsgruppen har reflekterat kring ovanstående frågeställning. I sammanställningen nedan har ett urval gjorts utifrån relevans för frågeställningen samt utifrån ofta återkommande svar. Samtliga svar återges i bilaga 1. För att spegla bredden har citat på de skandinaviska språken danska, norska och svenska inkluderats.
”På kort sigt er der med Bokslukaren basis for at lærere, undervisere og andre børnebogskapaciteter ganske hurtigt kan optimere deres arbejde med børnebøger og samtidig gøre det mere målrettet i forhold til eleverne/børnene”.
”På kort sikt skaper vi en base med pedagogisk materiale for lesning av nordisk barnelitteratur. På lengre sikt skaper gir arbeidet større verdi til nomineringen og prisutdelingene og oppmerksomheten rundt barnelitteraturen i Nordisk rådslitteraturpris, og vi styrker et fellesfaglig miljø, språk og kultur innen nordisk barnelitteratur og bildebokkompetanse”.
”Jag ser att materialet kommer att fortsätta vara relevant då många av bilderböckerna innehåller universella ämnen. Som materialbank är innehållet lämpat både för offentliga bibliotek, skolbibliotek och undervisning i skolan”.
Också i arbetsgruppen som sådan observerades att man i processen kunnat lära av varandra och utöva kollegialt lärande över nationsgränser.
”Jeg synes at Den nordiska bokslukaren kan blive større også i Grønland, den kan blive synligere med flere medlemmer fra Grønland”.
”Endnu mere PR og presse og eventuelt live talks kunne være gavnligt. Jeg arbejder selv lige nu på yderligere formidling”.
”Formidling i nordiske bokmesser og konferanser, slik at plattformen blir mer kjent”.
”Kanskje samarbeid med skulebiblioteknettverk? I Noreg: Fylkesbibliotek som koordinator og kontaktinstans ut til skulane og skulebibliotek. Eg veit ikkje korleis situasjonen er i dei andre landa. Meir samarbeid med forlaga - kan dei promotere bøkene sine saman med informasjonen om at det finst oppgåver knytt til dei”.
”Flere foredrag for at oplyse om Den nordiska bokslukaren. Udnytte flere sociale medier med et eller andet tilkrækningskampagne”.
"Utvecklingspotentialen på lång sikt vore om alla böckerna i projektet skulle bli översatta till de skandinaviska språken - det skulle göra det lättare att väcka intresse för böckerna och projektet”.
Vad har du upplevt som den största utmaningen i projektet – för dig själv, för projektet?
Ibland utmaningarna som beskrivs återfinns att hitta tid för att hela gruppen ska kunna arbeta tillsammans, att få balans emellan länderna med tillräckligt antal representanter från alla, att komma ifrån personberoende eftersom det visat sig svårt för flera att kombinera projektmedverkan med eget myndighetsarbete med hög belastning på jobbet, vilket inneburit att flera deltagare angett att de gör sitt arbete i projektet utanför jobbet och mycket på fritid, sena kvällar/helger.
Det finns respondenter som uttrycker att några fysiska möten varit önskvärt för att bättre kunna diskutera stora breda perspektiv, metoder och potential inte minst internationella perspektiv.
De finansiella resurserna för att marknadsföra projektet – att nå ut till skolor och föräldrar, tar tid och kräver ofta betald arbetstid.
Den nordiska bokslukaren på Educa-mässan i Helsingfors 2023. Mikaela Wickström introducerar konceptet för två lärare från Japan. Foto: Heidi Orava
Utvecklingsstrategiska perspektiv – styrgruppens forskare
I detta avsnitt ges en kortare bakgrund till Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris och det påföljande initiativet Lyftet
https://www.norden.org/en/p%C3%A5tvaersafnorden
Parallellt med att Nordiska ministerrådet inrättade Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2013 lanserades projektet Lyftet. Under åren 2019–2021 vidareutvecklades detta lyft för nordisk barn- och ungdomslitteratur med sekretariatet för Nordiska rådets litteraturpriser som projektledare.
Huvudsatsningen var ett årligt tvärvetenskapligt seminarium om aktuell nordisk barn- och ungdomslitteratur. Seminariet, en återkommande sommarhändelse under treårsperioden 2019–2021, resulterade i utgivningen av en tredelad antologi som handlade om seminariets teman och andra relevanta ämnen.
Seminariet stärkte band mellan olika aktörer och utövare inom den nordiska barn- och ungdomslitteraturen genom att forskare, författare, illustratörer, kommunikatörer och förläggare med anknytning till den nordiska litteraturmiljön deltog, nätverkade och skapade synergier – även efter seminariet och antologin.
Stödmaterialet i Den nordiska bokslukaren som producerats av en nordisk arbetsgrupp bestående av barnbibliotekarier, illustratörer, författare, pedagoger och andra läsfrämjare, har byggts upp kring bilderböcker som nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris. Flera böcker tar upp universella teman som förväntas kunna ha lång livslängd och relevans.
Docent Mia Österlund ingår i styrgruppen för Den nordiska bokslukaren och menar att projektet bemöter en efterfrågan på nordiskt nätverkande och att Den nordiska bokslukaren uttryckligen förmedlar ett konkret handlingspaket som forskare och debattörer efterlyser.
Inte minst jurymedlemmarna i Nordiska rådets barn och ungdomslitteraturpriskommitté och Det nordiska lyftet
https://www.norden.org/sv/bulitpris
Synergieffekterna omkring projektet är påfallande många och djupgående menar Mia Österlund, bland annat genom att materialen kan tillämpas med yngre barn och föräldrar därmed kan involveras, men också för att materialet kan spridas på flera nordiska språk och således främja användandet av skandinavisk språkförståelse. Den nordiska bokslukaren är ett imponerande och välskräddat projekt som konkretiserar läsfrämjande på bästa sätt, noterar hon.
De nordiska bilderböckerna passar även utmärkt för äldre barn, materialet kunde med fördel anpassas för högstadiet och gymnasiet, då även nordisk barnlitteraturforskning kunde användas, fortsätter Mia Österlund. Just detta med att använda bilderboken med äldre barn och unga är något forskningen intresserar sig för, till exempel Katrina Åkerholms och Heidi Höglunds ”Komplexa bilderböcker med ungdomar: litteraturdidaktiska perspektiv”
https://research.abo.fi/sv/projects/complex-picturebooks-in-secondary-literary-education
I antologin “Exploring challenging picturebooks as learning materials in early childhood education”
Haaland, Gunnar, Kümmerling-Meibauer, Bettina, Ommundsen, Åse (2022). Exploring challenging picture books in education. ISBN 9781032017440. Routledge.
Genom teoretiska överväganden, analyser av bilderböckers innehåll, liksom empiriska studier med barn och unga framvisas vikten av ett sammanhang omkring bilderböckerna; skapandet av en läskultur tillsammans med barn, kompetenser i att läsa och skriva multimodala texter där multimodala texter är texter som använder sig av flera olika uttrycksformer, såsom bilder, ljud, rörliga bilder, och text så att man kan förstå och skapa texter som använder sig av flera olika uttrycksformer på ett effektivt sätt.
Här återfinns flera perspektiv som går att igenkänna ifrån pilotprojektet Den nordiska bokslukaren.
Motsvarande forskningsprojekt avseende yngre barn är till exempel ett projekt om bilderboken i undervisning vid Oslo storstadsuniversitet Oslomet
https://www.oslomet.no/en/
https://www.oslomet.no/en/about/employee/asmaom/
https://www.abo.fi/om-abo-akademi/fakulteterna/fakulteten-for-pedagogik-och-valfardsstudier/litterart-skapande/hogre-utbildning-inom-ordkonst-vid-abo-akademi-och-novia/
Frågan om en bredare spridning av läskulturer är central – men vem eller vilka skulle organisatoriskt kunna förväntas ta vara på kunskaper och erfarenheter från Den nordiska bokslukaren – och praktiskt arbeta i detta projekts anda i ett längre perspektiv?
Projektet passar för lärarutbildningar i Norden, menar Mia Österlund, där studenter kunde vidareutveckla materialet. Exempelvis kunde de litterära priserna och barnboks kritiken ingå i materialet.
Modellen kunde med fördel också spridas internationellt med sikte på att öka synligheten för nordisk barnlitteratur globalt.
Mot bakgrund av detta och med beaktande av att projektet Den nordiska bokslukaren avslutar sin pilotfas under 2024, utvecklar Österlund sina tankar kring digitala plattformar och framtiden för nätverkssamarbeten kring nordisk barnlitteratur.
Det behövs en digital plattform med länkar och information till all existerande verksamhet kring nordiska barnböcker: litterära priser, kritik, ställen där det undervisas, berättas om forskning, barnboksinstitut, förbund som FIBUL, Barnebokkritikk med flera.
Det finns, hävdar hon, en samsyn på fältet om att detta behövs, det ska inte vara exklusivt för forskare utan samla forskare, förmedlare, utbildare, författare, kritiker, illustratörer med flera. Man kan jämföra med Nordiska ministerrådets initiativ Lyftet som resulterade i flera nordiska samarbeten genom att sammanföra författare i workshops med resultatet "att det nu finns otroliga böcker” som Linda Bondestam och Laura Ruohonens ”Hela konkarongen” och Jesper Wung Sung och Jenny Lucander ”Vad bestämmer jag”, berättar hon.
Kärnfrågorna att fokusera på är två – först och främst att bilderboken är till för alla åldersgrupper, den nordiska bilderboken är en resurs på alla utbildnings stadier och forskningen ger aktuella ingångar, till exempel genom Lydia Wistisen
https://www.su.se/nyheter/lydia-wistisen-skriver-om-barnboken-i-skr%C3%A4pocen-i-en-ny-antologi-om-oro-och-framtidstro-1.553263
Den andra frågan handlar om hur digitala resurser överbryggar avstånd och för nordiska bilderböcker och läsarna närmare varandra genom att de erbjuder språkliga smakprov, synergier och samarbeten.
Skulle det kunna göras möjligt att studenter vid lärarutbildningar i Norden kunde få i uppdrag att vidareutveckla materialet i Den nordiska bokslukaren och härigenom underlätta också för föräldrar att involveras i läsningen av nordiska bilderböcker för barn och därmed även ytterligare bredda kretsen av mottagare av materialet?
Det är centralt att lärarutbildningar är involverade. På så vis nås föräldrar exempelvis genom föräldramöten om läsning.