De ungas driv medverkar till ett bättre Norden
”Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga”, slår Nordiska ministerrådets strategi för barn och unga fast. Så vad genererar drömmar och handlingskraft hos unga i dag? Vi sökte svar i de inkomna och beviljade ansökningarna till de nordiska stödordningarna.
Av de nordiska stödordningarna för unga är det framför allt Norden 0–30 som kittlar de ungas världsförbättrariver. Jack Hancock, ordförande i sakkunniggruppen för Norden 0–30, är glad över att unga ser programmet som relevant i och med rekordantalet ansökningar år 2024.
– Den mest representerade åldersgruppen både i ansökningar och beviljade stöd är unga mellan 16 och 25 år, vilket avspeglar programmets fokus på unga som förändringsagenter, säger Hancock.
Ansökningarna till Norden 0–30 präglades 2024 av en helhetssyn på hållbarhet, där många projekt kopplade ihop miljömässig hållbarhet med sociala och kulturella aspekter. Också kulturell diversitet och inkludering framträdde tydligt bland ansökningarna. Kriteriet om nordiskt mervärde lockade i sin tur fram projektansökningar kring både nordisk identitet och initiativ som förbättrar samarbetet mellan länderna.
– Särskilt årets andra sökomgång reflekterade det spända världsläget och de extrema högerrörelser som tar plats i samhället just nu. Det finns ett tydligt intresse av att skapa motkrafter och ta tillbaka det fina i den nordiska samhörigheten som dessa krafter förvränger, säger Jack Hancock.
Som ett exempel på beviljade projekt lyfter Hancock fram Northern Security Dialogues: Tackling Threats Across Borders. Projektet syftar till att samla ungdomar i Norge, Sverige och Finland för att diskutera regionala säkerhetsfrågor och främja solidaritet mellan framtidens nordiska ledare.
Många aspekter på hållbarhet
De stödprogram som Nordisk kulturkontakt administrerar är en del av Nordiska ministerrådets verktygsback för att göra Norden till världens mest hållbara och integrerade region, en ambitionsnivå som slagits fast av de nordiska statsministrarna. Både visionen och Nordiska ministerrådets fokus på jämställdhet och ett barn- och ungdomsrättsperspektiv kan spåras i programkriterierna.
Volt, de ungas kultur- och språkprogram, öppnar upp möjligheter för barns och ungas egna kulturella och språkliga skapande, med särskild betoning på rätten till medskapande.
– Det är viktigt att projekten gör det möjligt för barn och unga att ha en agens i projektet, att de ges möjlighet att ta ansvar och ha medbestämmande kring det som ska komma ut av projektet. Den dialogskapande funktionen är också viktig, säger Sofie Hoppe Søe, ordförande i sakkunniggruppen för Volt.
Önskan om ökad solidaritet och en bättre värld genom kultursamarbete hittas också bland de inkomna ansökningarna till Volt. Till exempel projektet the Apple Machine beviljades stöd i årets ansökningsomgång för att samla barn från olika sociala förhållanden och bakgrunder till workshoppar kring äpplen. De gemensamma kreativa erfarenheterna användes som utgångspunkt för en bredare diskussion om hållbarhet.
Rätt att påverka, rätt att lära sig
Det årliga hållbarhetsforumet ReGeneration2030, som årligen samlar unga från hela Östersjöregionen till Åland, blev sommaren 2024 en särskild accelerator för de ungas framtidsvisioner. Årets forum arrangerades med stöd från Norden 0–30 på temat Rethink, Reimagine, Reclaim. Syftet var att förstå nyckelaktörerna bakom klimatkrisen, hitta alternativa scenarier för en mer hållbar framtid och bygga strategier för hur det kan göras snabbt nog.
ReGeneration2030 genomfördes i dialog med beslutsfattare över generationsgränserna, en viktig förutsättning för att säkra kunskapsöverföringen mellan framtida och nuvarande beslutsfattare och lätta på den tyngd av framtidsansvar som finns på de ungas axlar. Slutdeklarationen från mötet adresserades till beslutsfattarna vid FN:s klimattoppmöte COP29 i Baku.
Och arbetet fortsätter – för de kommande tre årens verksamhet har ReGeneration beviljats driftsstöd från civilsamhällesprogrammet Demos.