Litteratursamtalet ger perspektiv när samtiden är svår att greppa

Gängvåld i samhället och litteraturen diskuterades på NKK i november. I bild Anna Hällgren, Viveka Sjögren, Christine Namdar och Christian Wentzel. Foto: Heidi Orava

Nordisk kulturkontakts biblioteksscen är en plattform för nordisk samhällsdebatt med litteraturen och kulturen som jämbördig diskussionspart. Författare och konstnärer möter samhällsvetare, forskare och aktivister med nordisk demokrati som minsta gemensamma nämnare.

En kväll i november går diskussionen på temat gängvåld. Den nordiska barn- och ungdomslitteraturen har alltid varit snabb med att ta sig an aktuella samhällsfenomen, men har vi vuxna redskapen och modet att diskutera svåra teman i litteratursamtal med barn?

Läsfrämjaren Anna Hällgren från Kulturrådet i Sverige modererar samtalet mellan barnboksförfattaren Viveka Sjögren, forskaren och sociologen vid Helsingfors univer­si­tet Christine Namdar och Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens Barn.

Kaisa Kepsu från Nordens välfärdscenter ramar inledningsvis in tematiken med färska rön om ungdomars välmående i Norden.

– Forskningen visar att fattigdom påverkar sociala förhållanden, fritid och förutsättningar för meningsfulla fritidssysselsättningar, något som särskilt Sverige slagit larm om, säger Kepsu,

Hon lyfter också språkinlärningens betydelse.

– Tidig språkinlärning hjälper särskilt pojkar. Läsning, och att delta i förskola är viktiga faktorer, konstaterar Kepsu.​

Diskussionen som följer böljar mellan orsakerna bakom larmsiffror, nulägesanalyser och litteraturens möjligheter att stärka de ungas resiliens.

Under förutsättning att det finns språk- och läsförståelse kan skönlitteraturen perspektivera, främja empati och skapa förståelse i förebyggande syfte. Viveka Sjögren har mött både barn och unga runtom i Sverige i diskussioner om gängvåld. Hennes bok Någons bror kom till med hjälp av barn som illustrerade det de upplevde när Sjögren läste sina texter för dem.

– Det här är en bok av elvaåringar för deras småsyskon. Barnen kände en stor stolthet över att få vara med, vilket var väldigt fint. De kunde säga ”Nu ska jag ta hem det här och läsa för mina småsyskon så det blir fred i världen”, säger Viveka Sjögren.

Christine Namdar understryker att alla medel som gör barnens röster hörda är viktiga.

– Barnens perspektiv lyfts sällan fram. Skolan tror inte att barnen har någon gängkoppling men det kan handla om äldre bröder eller pappor. Det gäller också att komma ihåg att barn lever i stunden, familjetragedier kommer inte nödvändigtvis på tal under skoldagen, säger Namdar.

Litteratursamtalet är som bäst en neutral plattform där den unga läsaren får möjlighet att reflektera kring sitt eget och andras varande, kring värderingar och vad som är rätt och fel.

– Vi måste stoppa normaliseringen av våldet. Att människor skjuts ihjäl är en anomali som borde bekämpas ända in i det sista, säger Christian Wentzel.​

Viveka Sjögren nominerades till Nordiska rådets barn- och ungdoms­litteraturpris 2024 för boken Någons bror. Foto: Heidi Orava.

Samhället hela tiden blir mer komplext och dagens unga behöver tampas med utmaningar som föräldragenerationen inte behövde jobba med. Nyheter, rykten och influenser av alla slag sprids i realtid och ofta utan filtrering. De stora mediejättarnas algoritmer bidrar till polariseringen.   

– De sociala medierna lägger mycket press på de unga. Vuxenvärlden kommer alltid att vara några steg efter, konstaterar Christian Wentzel.

Om det hemska redan skett kan litteraturen fungera som diskussionsöppnare i det svåra, till och med ge tröst. I Viveka Sjögrens bilderbok har hoppet formen av en liten blå fågel. På det sista uppslaget syns också en alldeles liten, smal solrand som ger löfte om att ljuset återvänder.

Pedagogiskt stödmaterial till boken Någons bror och till alla andra bilderböcker som nominerats till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris kan laddas ner gratis på valfritt nordiskt språk via Nordisk kulturkontakts läsfrämjandeprojekt Den nordiska bokslukaren. Stödmaterialet ger idéer på hur man kan ta också svåra saker på tal med barn i olika åldrar.

På samhällsnivå efterlyser Christine Namdar mer samnordisk framtidsdiskussion om våra unga, där de nordiska länderna tar del av varandras goda erfarenheter.  

– Vad vill vi ha för ungdomar? Det viktigaste är att vi kan samsas enligt principen ”När det går bättre för mig kan jag hjälpa dig”, i stället för att som i USA tänka ”hur ska jag göra för att slippa bli som dig?”, säger Namdar.

Evenemanget ”Jag vet det när jag hör helikoptern över taken” – Diskussion om gängvåldet som del av barnens värld ordnades i samarbete mellan NKK, Nordiska ministerrådet och Nordens välfärdscenter.​

I bilderboken Någons bror av VIveka Sjögren tar hoppet formen av en blå liten fågel.