I ett informationsklimat där känslor ofta går före fakta blir läsförmåga och källkritik avgörande för ungas möjligheter att orientera sig i samhällsutvecklingen. Under 2025 tog Nordisk kulturkontakts bibliotek nya grepp för att stärka ungas mediekunskap och samtidigt lyfta bibliotekens roll i demokratibygget.
Rusta dig med mediekunskap och du får redskap att förstå, ifrågasätta och påverka samhället runtomkring dig! Det var det underliggande budskapet på vårens workshoppar i biblioteket, där unga fick testa sin mediekritiska förmåga tillsammans med journalisterna Heidi Finnilä från YLE och Amélie Reichmuth från organisationen Journalist Trust Initiative.
På workshopparna fick högstadieelever från både finsk- och svensktalande skolor reflektera över varför och på vilket sätt de använder utbudet av olika medier i dag.
Ibland ointressant, men inte oviktigt
En ung workshopdeltagare förklarar att hen konsumerar medier för att hålla sig uppdaterad om vad som händer, en annan konstaterar att det mest blir tittat på sport som inte är så viktigt men som är roligt att följa med i alla fall.
Tycker någon att det är oviktigt med nyheter? Amélie Reichmuth ställer frågan ut i rummet, och understryker att oviktigt och tråkigt är två skilda saker. En handuppräckning visar att alla tycker att nyheter är viktiga.
– Wow, vi kan gå hem, säger gruppledarna och skrattar medan de klickar fram nästa fråga på skärmen: Vilka kanaler använder du för att få reda på vad som händer i världen?
Det visar sig att ganska få läser tidningen och lika få lyssnar på radio, medan något fler tittar på tv. De flesta får sina nyheter från de sociala medierna. Amélie Reichmuth uppmuntrar nickande de ungas ärlighet.
– Det är inget att skämmas för, så ser världen ut i dag, konstaterar hon.
Vem tjänar på berättelsen?
Genom diskussion och konkreta exempel visar Heidi Finnilä varför både unga och erfarna mediekonsumenter behöver kunna se när information vinklas, när berättelser manipuleras och hur algoritmer påverkar vad vi tar del av. Att kunna värdera källor och förstå vem som gynnas av att ett visst budskap sprids gör det svårare att bli vilseledd.
– Vi kommer åt en hel del nyheter även om vi inte aktivt uppsöker dem själva. Det gör det ännu viktigare att känna till hur man filtrerar flödet av nyheter, säger Amélie Reichmuth och visar en checklista med 130 kriterier som utarbetats av Journalism Trust Initiative för att hjälpa medborgarna att identifiera pålitliga medier.
Är till exempel nyheten sponsorerad, och hur påverkar det nyhetsvinklingen? Hittar jag enkelt namnet på skribenten och teamet bakom nyheten? Hur hanterar redaktionen feedback och klagomål?
– Förtroende är den viktigaste valutan för både public service-bolagen och medier överlag. En journalist som blir fast för att ha tagit emot mutor förstör snabbt sin karriär, säger Heidi Finnilä, och understryker att oberoende och trovärdiga medier har en ännu större roll på det samhälleliga planet:
– Demokratin är beroende av fria medier.
