Gå till innehållet

Våga bli missförstådd – språklig robusthet smittar av sig på barnen

En grupp kvinnor lyssnar på en presentation i ett bibliotek Jana Šajin presenterar Den nordiska bokslukaren för en grupp kulturproducenter i det nordiska biblioteket. Foto: Amanda Mannström
Måste böcker översättas för att vi i Norden ska ta till oss barnlitteratur från andra nordiska länder? Absolut inte, det som krävs är att vi vuxna vågar härda ut de obekväma situationer där vi inte helt förstår ett annat nordiskt språk, säger Jana Šajin, som i ett års tid har förmedlat Nordisk kulturkontakts läsfrämjandeprojekt Den nordiska bokslukaren till läsfrämjare i andra nordiska länder. 
Jana Šajins uppmaning till läsfrämjare som jobbar med inspirationsmaterialen i Den nordiska bokslukaren är uttryckligen att inte välja en bok som är skriven på eller blivit översatt till det egna språket.  
– Om vi vill att barnen ska vara nyfikna måste vi också vara det. Det är fantastiskt att böcker översätts, men bilderböcker på andra språk ger fler aha-upplevelser. Barnen får gärna märka att den vuxna inte heller förstår allt i texten, men med bildernas och inspirationsmaterialets hjälp blir det lagom utmanande och roligt att ta itu med till exempel en isländsk bok, förklarar hon.  
Šajin skriver under att det innebär en viss otrygghet att stå i en flerspråkig situation där man inte helt förstår – eller inte helt blir förstådd.  
– Man är rädd för att göra den andra otrygg, och ryggmärgsreflexen är att slå över till engelska, men vi behöver inte vara så rädda. Det är genom att lära oss stå i det obekväma som vi värnar om språkgemenskapen, säger hon. 

Didaktisk skjuts till projektet 

Med en bakgrund inom pedagogik och didaktik har Jana Šajin kunnat ta ställning till hur de pedagogiska inspirationsmaterialen utformats för att passa barn, men också hur de ska fungera som hjälpmedel för att vuxna läsfrämjare i skolan och inom småbarnspedagogiken ska kunna tillämpa materialet i enlighet med läroplaner och nationella mål. 
– Läran om att undervisa och förmedla är kunskaper som många tar för givna, men det har varit en fördel att ha både läromedel och undervisning i bagaget i arbetet med Den nordiska bokslukaren, säger Šajin.  
Under 2025 samarbetade projektet med en grupp lärarstuderande vid Københavns Professionshøjskole kring bilderbokens undervisningspotential. Jana Šajin minns en övning som de studerande upplevde särskilt givande. 
– Först fick de läsa en kort text ur en bilderbok på ett annat nordiskt språk och fick gissa vad den handlade om. Därefter fick de se texten i sitt sammanhang på bilduppslaget, och till sist samma uppslag men med textstycket i översättning. Den generella upplevelsen var att enstaka begripliga ord på det främmande språket tillsammans med tillhörande bilder blir en fullt begriplig helhet, säger hon. 

Läsande barn rustas för demokratiskt deltagande 

Utöver den direkta läs- och språkfrämjande effekten har Den nordiska bokslukaren också ett djupare syfte, förankrat i Nordiska ministerrådets politiska satsning på att barn från tidig ålder ska lära sig att förstå sin egen roll och sitt ansvar i upprätthållandet av våra demokratier. Detta betonas i Nordiska ministerrådets samarbetsprogram för utbildning, forskning och språk för perioden 2025–2030: 
Grunnlaget for aktiv deltakelse legges tidlig – allerede fra barnehagen (dagtilbud/førskole/småbarns­pedagogik) blir man del av et inkluderende fellesskap der alle får anledning til å ytre seg, bli hørt og delta. – Nordiska ministerrådet, 2024 
Vad är då Den nordiska bokslukarens särskilda potential i sammanhanget? Jana Šajin hänvisar till filosofen Martha Nussbaum, som forskat kring hur arbetet med bilderböcker kan stärka vår narrativa fantasi, det vill säga förmågan att känna empati med andra människor och förstå deras känslor, önskningar och behov. Enligt Nussbaum utvecklas berättande fantasi främst genom litteratur och konst, vilket gör bilderböcker till en relevant utgångspunkt för att främja demokratisk utbildning och medborgarskap i tidig ålder.  
Šajin har i praktiken sett hur bilderböckerna ger möjligheter till både perspektivskifte och igenkänning av allmänmänskliga erfarenheter över land- och språkgränserna. Därför uppmuntrar hon å det varmaste såväl lärare, småbarnspedagoger som andra läsfrämjare att bekanta sig med Den nordiska bokslukaren:  
– Att använda läsning som en strategi för att stärka det demokratiska deltagandet kräver en engagerad vuxen som kan vägleda barnet och stödja läsprocessen. Genom en medveten, estetisk approach till läsupplevelsen kan vi skapa en grund som inte bara ökar barnens lust att läsa, utan också förbereder dem för att ta en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle. 
Den nordiska bokslukaren har till dags dato publicerat närmare sextio inspirationsmaterial på webbsidan bokslukaren.org. Sidan finns på fem nordiska språk och inspirationsmaterialen med tillhörande videofiler kan laddas ner på upp till åtta språk, inklusive färöiska, grönländska, och nordsamiska. Läs mer om projektaktiviteterna i Den nordiska bokslukarens årsrapport 2025